Almas tankar

Halloween-festen på fredag hänger jävligt löst rent ut sagt. Och jag som har rotat fram lite roliga saker. Behöver bara vit ansiktsfärg och ett rep för att fullborda looken. Jag hoppas att jag hinner pigga på mig för jag vill verkligen gå på lite galej ☺ 

Den där bion som inte blev av för några veckor (månader?!?!) sedan är tänkt att bli av på söndag. Som det känns nu kommer den att bli uppskjuten ett tag till. Jag känner mig verkligen som världens sämsta vän men jag kan inte ta mig in till bion i det hör skicket 😞 fö'låååt 😢😪😥😰😓😩😫

Trots att jag somnade på soffan tidigare ikväll så tror jag i te det kommer att vara så svårt att somna nu. Jag är vansinnigt trött (åsså har jag ju ont i halsen, det glömmer ni inte va). 

Så, lights out. Vi kanske hörs imorgon om jag överlever natten 😴💤

Sen har jag spenderat tid och energi med att leta efter dem. Ett intensivt letande som dessutom ledde till lite uppackning av några väskor. Jag hittade dem tillslut, efter en timme. Det var den morgonpromenaden. Aja, förmiddagspromenad går väl också bra. 

God morgon!

Sitter vid matbordet och har just ätit en utdragen frukost. Vaknade av mig själv vid åtta och tyckte att jag banne mig förtjänade att ligga och dra mig en halvtimme i sängen. Sagt och gjort. Vansinnigt skönt skall tilläggas.

 

Jag har nu bott i huset sen i lördags och jag kunde inte vara nöjdare. Jag älskar mitt hus ♥  Friden som lägger sig i mitt sinne när jag är här är fantastisk. Trots att jag har tusen projekt kvar att göra. Det stör mig inte. För som Louis Armstrong sjunger "We have all the time in the world".

 

Idag hade jag tänkt ta en promenad med ursäkten att jag behöver en särskilld sorts glöd (led, halogen????) lampa till en av mina lampor. Jaaaa, jag vet. En vansinnigt ful och näst intill krimminell särskrivning där men den bjuder jag på. Sen hade jag tänkt att ge mig på ett skitstort projekt. Bredspackla hallen. Usch, jag ser inte fram emot det. Det känns lite som ett oöverstigligt berg. Lite rädd och lite olustig till mods där. Men va fan... Hur svårt kan det va'? Jag har aldrig bredspacklat i hela mitt liv men jag får väl googla om det finns någon särskilld teknik man bör begagna sig av. Håll tummarna.

 

Nu ska jag diska och sen ta tag i dagens projekt.

☺

Trots att kroppen håller på och ballar ur totalt så sitter jag i min soffa, i mitt vardagsrum, i mitt hus och stortrivs. Jag kommer att bli grymt sjuk nu när jag äntligen kan slappna av men det känns som ett billigt pris. 

Jag har ju varit sjuk i snart en månad i vilket fall. Tre veckor med feber tar på men jag ser ljuset i tunneln. Jag är nästan klar. Jag är hemma, äntligen ❤☺🏡

Det är långt ifrån färdigt men nu börjar det likna något. 

Hittade just den här mjölkkannan hos Coola Prylar. Hur läcker är inte den?!?! Man blir glad bara av att se den 😃

Synd att minsta bildstorleken när man bloggar via appen (som i övrigt är jättesmidig) är 600 pixlar. Jag tycker fortfarande att det är på tok för stort. Hoppas att det kommer en uppdatering snart som låter en publicera mindre kort än såhär. Nu, frukost och en varm dusch!

Tyvärr fick jag reda på att elektrikern, som ska fixa tvantennen, ordna ett extra uttag för tvn samt fixa all tak- och fönsterbelysning inte kommer förrän nästa månad. Eventuellt kunde han komma den sista oktober men det trodde han inte. Jag flyttar in i helgen!

Kan någon förstå den nivå av besvikelse jag känner nu. Jag kan leva utan att titta på tv 1 1/2 vecka men att inte ha någon belysning och att inte kunna tapetsera klart vardagsrummet...det suger ta mig fan. Då kan jag inte lämna tillbaka tapetserarbordet och jag kan inte få in möblerna heller. Fan vad det ställer till det för mig! 😞 Totalt onöjd nu 😔

Undrertecknad är tämligen missnöjd med situationen.

Ja, det var bara det. Over and out å god natt. 

Jag har fortsatt att flytta möbler från övervåningen idag. När jag hade använt mina bästa tetris-skills och packat Lilla Blå full med saker hade jag så förbaskat ont i vänster knä att jag nästan grinade. Inte bara för att det gjorde ont utan också utav frustration. 

Jag har faan inte tid med mera skit att lösa, ordna, ta reda på. Jag blir så less på att kroppen inte funkar som den ska utan att göra ont. Tack och lov så gör det inte fullt så ont i höger knä som i vänster så jag kunde halta omkring iaf. 

Allt tog jättelång tid vilket ledde till ännu mera frustration eftersom jag är fruktansvärt trött nu. Tre månader börjar sakta men säkert ta ut sin rätt. Jag har fortfarande inte hämtat mig från natthelgen än. Och som lök på laxen och salt i såren har jag fortfarande ont i halsen. Jag börjar misstänka streptokocker 😞 

Jag-har-inte-tid-med-sånt-här!!!!!

Senare på eftermiddagen kändes vänster knä bättre men nu när jag ligger och ska försöka sova är det lika illa som tidigare idag och då belastar jag inte ens knät. Suck! Nåja, när jag vaknar är det säkert bättre igen...hoppas jag. Och jag ska vara extra försiktig. Tänka på vad jag gör så att jag inte utsätter knäna för tok i onödan. Det vore ju riktigt månljust om höger knä skulle bli lika dåligt som vänster. 

Gudars så jag längtar efter att få börja träna igen. Jag är fullt och fast övertygad om att jag kommer att må bättre då. Börja om från grunden, försiktiga pass med lätta vikter, sund mat (börjar bli många köpesallader nu, har inte tid att laga mat), flera timmars sömn än i nuläget, promenader och mindre mental stress och tidspress. Det kommer att göra underverk för mig, det är jag, som sagt, helt övertygad om!

Ögonen är trötta, kroppen är väldigt vaken. Jag ligger väl och lyssnar på regnet som slår mot rutan några timmar till då. Förr eller senare måste jag ju somna. Klockan ringer vid åtta så jag hoppas verkligen jag somnar snart. Sen middag = bukfylla gör inte saken bättre. Känns som att magen ska spricka. 

Är hammare och kryss i pannan ett alternativ tro???

Just nu sitter jag och väntar på att tvättmaskinen ska bli klar så jag kan åka hem någon gång. Eller rättare sagt åka och handla och sen lämna nyckeln till mamma, elektrikern fick med sig min nyckel hem igår. Typiskt när man bara har två nycklar. 

Sovrummet är nu färdigtapetserat, garderobsdörrarna är klara och alla konsoler är uppsatta igen. Bilhandlarfanérväggen är tapetserad och vi har börjat tapetsera så smått i köket. Jag hade tänkt ta mig an spaljen ikväll också men krafterna sviker. Jag får ge mig och göra kväll tidigt. Det kommer en ny chans imorgon. 

Nu tror jag tvättmaskinen är färdig. Tjingeling!

 

Njaha, via nätet funkar det visst men inte via appen. Ja, det stör mig fortfarande...

Och förkyld är jag också. Det går inte att bortse ifrån det längre. Ett halvt steg ifrån mördarfebran känns det som. Jag kan bara hoppas att det går över snabbt. Jag har ju som sagt inte tiiiiid med det här!

Om någon undrar så är det här minsta storleken på bilderna som jag kan lägga upp via appen. Lite missnöjd. Jag hade föredragit att ha dem lite mindre än såhär. Nåja, man kan tydligen inte få allt...än. Får sätta mitt hopp till nästa uppdatering av bloggappen. 

Men jag åkte och målade fönster istället. Det behövs det med. 

Om jag prioriterade rätt? Ingen aning. Jag har feber och kan inte ställas till svars för mina handlingar.