Almas tankar

men knappast hela kriget.
Japp, efter många om och men så har jag fått igång internet här hemma nu. Efter ca två månader kom de på att jag behövde en trippel-swich box. "bara" 1800kr. Som hittat... Men inte faan kan jag ringa och inte funkar routern heller. Snart drar jag in till MediaMarkt och köper ny router och laptop och sen ska jag öppna dörren på vid gavel och sparka ut det här eländet.

Som lite extra lök på laxen så har teknikern försökt att ringa mig men eftersom det är så pissig, ja just det pissig nu är jag sur, mottagning här ibland så kom han direkt till min röstbrevlåda. Själv satt jag brevid moben och väntade på att han skulle ringa. Nu kommer han att höra av sig först imorgon. Jag blir såååå less på det här.

Jag säger bara: FET kompensation för det här!

Börjar bli något otålig nu. Fortfarande inget internet. Det finns så mycket jag vill skriva om, tycka till om, bilder att visa. Allt från melodifestivalen till idiotin i politiken, bilderna på mitt hus, vad jag tycker och tänker om vissa personer (de kanske ska vara glada att mitt nät inte funkar), om allt. Jag känner mig vingklippt, utan röst... och det gör mig irriterad. Men jag orkar inte skriva om allt. Lägger jag energi på att vara irriterad vad finns då kvar. Nä, för tillfället rycker jag på axlarna och biter ihop. Förr eller senare kommer nätet att funka och då jäklar. Men tills dess kommer jag att, när saker och ting jäklas, följa mantrat:

Embrace it with love and let it go

Peace out för den här gången dårå

men jäkligt sjuk. Japp, då har man gått och blivit smittad av den där jäkla förkylningen som alla verkar ha. Skönt att man kan få vara delaktig i något sådant. Blä. Sambon ligger högt upp på listan av misstänkta personer som kan ha smittat mig. Han var sjuk förra veckan. Nåja, inget att göra åt men det är lite tråkigt att bli sjuk nu när jag är långledig. Jag har ingen större lust att ligga nerbäddad när jag är ledig. Men tack och lov att det är nu och inte för två veckor sedan när barnen hade sportlov. Det är illa nog att vara sjuk men att vara sjuk när barnen är hemma hela dagarna (och kräver uppmärksamhet och aktivering utöver matlagning och på och avklädning av ytterkläderna) och sambon jobbar är värre. Aja, man får vara tacksam för det lilla. 
                                                  
Jag siktar på att vara frisk till helgen så att vi kan hitta på något roligt hela familjen. Det känns som det var ett tag sedan men det är väl inte så konstigt. Vi är inne i en typisk kalas-period. Alla, precis alla fyller år just nu och kalasen avlöser varandra. Jag bävar lite för när vi kommer att ha kalas. Tänk er en flock med ungar, vissa av dem hyperaktiva redan innan, fullproppade med socker, saft och tårta... Och inga möjligheter att vara utomhus. Suck. Det är fördelen med att, som undertecknad, vara född under sommaren. Man har en chans att vara utomhus om vädret tillåter. Sambon såg lite vildögd ut ett tag när vi satt och pratade om kalasandet och bestämde i en hast att vi absolut, utan att diskutera saken, då ska hyra en lokal som vildbassarna får roa sig i. Han är för rar och go inte sant ;)
                                             
I övrigt är jag jäkligt glad för min bror. Han har precis köpt ett hus. Han har varit på husjakt en längre tid och vi har varit på många, många visningar men antingen har det blivit för dyrt eller så har det inte kännts som "hemma". Det här huset kändes som hemma från det att han klev över tröskeln. Det var ett annat par som var med och budade fram tills idag då de äntligen lade sig. Härligt att vi båda kommer att ha egna hus i sommar, på cyckelavstånd mellan varandra. Det känns toppen.
                      
Och igår fyllde min underbara farfar år. Aktningsvärda 89år. Tyvärr så har jag ju fortfarande inte tillgång till internet hemma så jag kan inte lägga upp något fint kort på honnom. Men han har ändå inte tillgång eller tillräckligt medkunskaper om datorer för att det ska göra så mycket. Men ialla fall: 
                         
                           Ett stort grattis på födelsedagen farfar

Varning för mycket gnäll!

Jag kan inte annat än bli arg och irriterad på alla motgångar som förtillfället råder. Jag var ju så glad över att jag äntligen hade fått både internet och hemtelefon. Jomen tjenare'. Säg den lycka som varar. I förrgår tänkte jag ringa ett samtal och berätt att hemtelefonen funkade igen... Det gjorde den inte. Inte ett endaste litet dugg. Så jag fick ringa och felanmäla det. Igår ringde de och sa att det skulle avhjälpas om jag drog ur strömkabeln. Det hjälpte inte. Vilket resulterade i ytterligare telefonköer och en felanmälan.
                                                      

Så tänkte jag att jag skulle gå och göra av med lite ilsken energi på gymet igår. Vad händer då då? Ja min i-pod glider ur fickan och ramlar i backen (ett fall på ca 40cm eftersom jag höll på att knyta skorna) och sen är den paj. Faaaan! skrek jag tyst för mig själv.

Den går visserligen att starta men ljudet är metalliskt och skrapande och backbeatsen ligger först sen körrösterna, musiken och leadsingern ligger längst bak och går knappt att höra. Piss och pest och senapsgas. Jag var så arg att jag övervägde att åka därifrån på studs men av nån anledning höll jag mig kvar och gjorde av med aggressioner. Det var nog ganska klokt.
                                          

Idag skulle jag ut på nätet för att kolla på vad en ny i-pod skulle kunna gå låss på och vad händer. Kommer inte ut på nätet. Efter flera försök fick jag se mig slagen. Gissa om jag kommer att ringa dem imorgon. Men jag tänkte iaf fixa mitt musikproblem och hade letat upp en Mp3-spelare ur gömmorna som förmodligen inte sett dagsljus tidigare. Efter lite installerande och pysslande så lade jag in några album och drog iväg till gymet. So far so good. Döm om min besvikelse när jag ställer mig på löpbandet och drar igång musiken och upptäcker att:

• Endast tre låtar har kommit in på spelaren trots att datorn sade att det låg minst tre album där.
• Ljudkvalitén är nästan på samma nivå som i min i-pod.

                                  

Arg, ledsen, besviken och något konfunderad? Det kan du fethaja!!!
Nu ska jag ut på nätet och kolla i-pods

Efter flera veckors tjat, gnat och tandgnisslan (för att inte nämna telefonköer) så tror jag ta mig tusan att det funkar nu. Jag sitter hemma och är ute på nätet. Tadaaaa! Premiärtur för laptopen i det nya huset. "Det enda" som ska fixas nu är routern. Det ska nollställas och omkonfigureras (hur fasen man nu gör det). Detta för att jag för tillfället sitter i tvättstugan och skriver. Lagom skojigt men man blir ju inte störd iaf hahaha.

Och hur går det med ip-telefonin då? Jo jag tror det går bra. Jag har kopplat in allt nu och det ser bra ut. Men jag väntar ett tag med att prova om det funkar. Den har inte blivit använd på över en månad och det e' inge' kreeem i batterierna.

I övrigt så har det varit ännu en kall dag. När jag kom hem så skottade jag lite (läs mycket) och skulle hämta in ved till kaminen. Vedhögen ligger ju på baksidan på kullen. Jag var dit i förrgår och hämtade lite ved. Idag hade det drivit redigt mycket snö. När jag försökte ta mig upp dit så gick snön ända upp i grenen. Jag har aldrig gått i då djup snö tidigare. Eller tja, gått och gått, pulsat snarare. Det såg ut som en jordfräs eller möjligtvis snöplog hade dragit fram där. Vid några tillfällen så var det kryp-kravla som gällde. Såg otroligt vuxet ut...lovar.

Nä, nu får jag allt lov att tända en brasa. Jag får återkomma senare med vad som händer. Och med lite bilder. Men nu: ved+eld=underbar brasa & värme