Nu är det KRIG!!!...bannemig
Satt och läste en blogg som jag brukar följa. Skönt att fröken författare har kommit hem från Smögen och kan lysa upp min tillvaro med sina bloggar igen. Kunde iaf konstatera, med viss lättnad, att det alltid finns nån som har det värre än en själv.
Stalkers, kuliga grejor det där. Eller not so much kanske. Kan tro att det inte är kul när de står utanför gymet men jag kan lova att det inte är nån höjdare att ha dem väntandes utanför mataffären heller. Att personen sliter upp bildörren när man ska åka känns ju något besvärande det med. Tur att jag hade ställt en fullastad matkasse på passagerarsätet i fram annars hade han väl hoppat in i bilen. Sen att han skaffar ett nytt nummer som jag inte känner igen bara för att jag ska svara när han ringer är ju bara hur påhittigt som hälst.
I övrigt ligger jag fett på minus i sömnkontot. Men det är mitt eget fel och eftersom jag har valt det själv så det är väl inte sååå synd om mig... Fast det känns väldigt synd om mig när man sitter på ett nattskift, det händer absolut ingenting och man måste lik förbaskat hålla sig vaken. Det var nästan roligare att sitta på belt på den gamla goda tiden.
Men åter igen så finns det någon som det är mera synd om än mig. Jag har iaf inte kommit försent till jobbet...än. Aja, jag tycker att det är värt det så jag prioriterar inte sömn så högt som jag brukar. Vi får se vad som händer. Prio-liostan kan komma att ändra sig. På vilket sätt återstår att se.
Jadu Fia... Jag kan lova dig ett deffinitivt kanske just nu. Kan det duga så länge? Har lite saker på gång... :D Håller dig uppdaterad.
Och min väninna i det glada grannlandet i väst ska över till Sverige på en långweekend nästa månad. Och då råååkar jag ju vara ledig. Hur kul är det. Superkul! Dessutom kläcker hon ur sig, ilsket gåendes hem från jobbet efter att ha skrikit åt chefen att hon säger upp sig (oh drama), att hon ska flytta till Sverige. Fast det blir nog först efter examen och eventuellt lite till. Men kul ska det bli iaf. Ett skäl att åka till Svea Rikes Kungliga Hufvudstad.
Pöss på er
och en kram och banan till Affe bara just därför att... :) (ett förlorat skämt för alla som inte kan tyska)
Det är inte bara jag som hör fel...
De mest missuppfattade låttexterna
1. The Police - "When the world is running down"
Rätt: "you make the best of what still around"
Fel: "you make the best homemade stew around"
2. Bee Gees - "Stayin' alive"
Rätt: "it's alright, it's okay, you may look the other way"
Fel: "it's alright, it's okay, you make love the other way"
3. The Beatles - "Lucy in the sky with diamons"
Rätt: "the girl with kaleidoscope eyes"
Fel: "the girl with colitis goes by"
4. U2 - "Mysterious ways"
Rätt: "She moves in mysterious ways"
Fel: "Shamu the mysterious whale"
5. The Beatles - "Michelle"
Rätt: "Michelle ma belle, sont les mots qui vont très bien ensemble, très bien ensemble"
Fel: "Michelle ma belle, some say monkeys play piano well, play piano well"
6. Queen - "Bohemian Rhapsody"
Rätt: "scaramouche, scaramouche, will you do the Fandango?"
Fel: "scaramouche, scaramouche, will you do the banned tango?"
7. The Police - "Message in a Bottle"
Rätt: "A year has passed since I wrote my note"
Fel: "A year has passed since I broke my nose"
8. David Bowie - "Changes"
Rätt: "Strange fascination fascinating me"
Fel: "Strange vaccinations are killing me"
9. Oasis - "Wonderwall"
Rätt: "you're gonna be the one that saves me"
Fel: "you're gonna be the one at Sainsbury's"
10. Kate Bush - "Wuthering Heights"
Rätt: "Heathcliff, it's me, Cathy and I've come home, oh, so cold, let me in your window"
Fel: "Heathcliff, it's me, I'm a tree, I'm a wombat. Oh, so cold at the end of your winter"'
Källa: news.bbc.co.uk, economictimes.indiatimes.com, dailymail.co.uk
Fast de hade missat klassikerna
Whitney Huston: I'm every woman --- Climb every woman
Euritmix: Sweet dreams are made ot these --- Sweet dreams are made of cheese
Thaaa funfactory!!!
Men jag måste nog gå nån slags påbyggnadskurs i beteendevetenskap.
Stod och pratade med Dockan ett tag och denne tittade knappt på mig. Så jag nämnde väl något om vilket juste jobb han verkar ha eftersom han kunde stå och softa och snacka med mig trots att klockan var så mycket.
"Eh, nej riktigt så är det inte.. Min kollega, den där långa saken där borta, står och väntar på att vi ska börja jobba"
Då hade vi ändå stått och pratat i 15-20 min och han har sett näst intill uttråkad och blasé ut. Trots att kollegan står och hoppar på stället eftersom de är sena. Vad ska man tro?? Varför kan inte handlingar, tal och kroppsspråk hänga ihop??? Det kanske finns nån studiecirkel man kan gå med i eller nåt.
Mötet var ju om inte upplyftande så åtminstonde intressant. Det står ju iaf helt klart att 1:a oktober är datumet att ta tjänstledigt. Men om jag läser schemat rätt så kommer vi inte att bli så drabbade av div dåraktiga besuts barnsjukdommar särskillt mycket. Funderar på om inte "Dagens Tistel" bör gå till tokstollarna på SKI.
Eller som Poven sa:
"Det är som gamla dagars häxjakt "
"Mmmm, men i uppdaterad version" tyckte jag. "Du blir i kastad i kylvattenkanalen och sjunker du hade du rätt, flyter du blir du kastad i 400kilowolten"
"Nääää, men nu blir jag riktigt depprimerad..."
Stackars lill-bossen hehehe.
Köpte föresten en glassig jacka att ha på sig i spåret igår. Så nu jäklar kan det regna och blåsa bäst det vill. Sug på den du Moder Natur!
I övrigt under kategorin "Värdelöst vetande" kan jag berätta att jag kom hem och hittade dr Westerlund på golvet i går. Hade lite räddningsaktion och första hjälpen på plats. När jag ändå var i farten så tog jag och friserade doktorn. Nu funderar jag på att baka en kaka och överaska boysen. Man kan behöva något att se fram emot så här i början på perioden.
Ska bli spännande att se vad de tycker. Antingen älskar man den eller så hatar man den. Det är lite som Marmite (som jag fortfarande inte förstår hur man kan gilla. Höjden var väl när de började tillverka chips med marmite smak...uäk!!)
Pöss på er
Lill-lördag?
Sista dagen av semestern och nu börjar man fundera vart i hela friden vägen tog vägen. Snabbt gick det iaf.
Och vad ska man göra nu då? Tja, jag ska fortsätta titta på "Girl meers cowboy" och förbmodligen önska att jag var där. Det ser ut att vara bättre väder där än här iaf. Hummm, en cowboy...det kanske vore något det.... eller? Bitchigheten är iaf på topp, mest tack vare ryskan...med tanke på tidigare erfarenheter säger jag bara "söplaajs"
Annars har jag tagit det ganska lugnt idag. Plockat och pysslat här hemma.
Var ner till Frövallen and I was a girl on a mission. Hade tänkt att styra upp saker och ting idag. Nu har jag en "date" på tisdag så ska det nog bli bra. Säga vad man vill men jag saknar England och framför allt Mark White. Den mannen är GRYM på att inspirera. Rent logiskt vet jag att om jag stannat kvar hade det ändå inte varit samma sak eftersom han blivit antagen till "the Met" och skulle sluta ändå...men suck. Jaja, jag vet! Jag vill alltid ha det jag inte kan få.
Skönt att det bara är en halvdag imorgon. Hur ska jag orka lyssna på en massa bla-di-bla??? Hoppas att det vettiga saker och inte en crääääp! Äh, det blir nog bra. Ska bli kul att träffa grabbarna igen. Undrar om det blir nån kompetens-tårta den här perioden. Schmidt och jag blev ju lovade det hela förra perioden meeeen det bidde inget. Man kanske skulle överraska boysen med en lite kladdkaka med aftereight på förmiddagshelgen.
Hoppas att Schmidts hand är bra igen nu. Skulle ju vara synd om han inte kan lira gura än. Dessutom vill jag ju se om han har pluggat ackord som han lovade att han skulle :)
Sååå nu är frågan: tv eller sängen...?
Det blir inte alltid som man tänkt sig...
Åter igen blaj väder... Känns som att nu är sommaren slut och det kommer att dröja innan man får se solen igen.
Nu har Winnerbäckhelgen varit och jag försöker hitta nya saker att se fram emot såhär på en grå måndag ( i dubbel bemärkelse). Har inte kommit på något än men jag försöker tappert.. Hummmmm....
Winnerbäck spelningen var mysmys!!
Var hem till Kricken på förfest innan och satt och surrade. Pojkarna fick ett utbrott av händighet (efter visst pikande från oss tjejer) och kopplande ihop mega-sterion. En sån här stor pryl som man måste ha ingengörs examen för att kunna närma sig. Roligast var nog när Fredde tog sig en stor törstig klunk av sin grogg, svalde och grinade illa när han insåg att han hade glömt att ha i groggvirke.
Ungefär 5 sekunder innan Fredde tar en rejäl klunk...
Sen cyklade ett glatt gäng till Gasklockorna. Det var den roligaste cykelturen jag någonsin gjort i Gävle iaf. Fredde orkade inte svepa sin senaste grogg och vägrade att hälla ut den så han köpte glaset av Kricken. Det glaset gick laget runt medans vi cyklade och tappades inte en enda gång, en bravad som ingen trodde att vi skulle lyckas med. Nästan framme så lyckades Fredde nästan med att bli påkörd av en bil. Fanny var INTE nöjd med honnom (hon satt på pakethållaren). Grabben kommer i full kareta i en 90graders kurva, saktar inte ner och har väl något begränsad uppfattningsförmåga. Det var nere på centimeterskalan att det small.. Hela gänget var nååågot skakat (utom Kricken som passade på att gå och rasta draken under tiden vi stannade och kollade att Fanny och Fredde hade armar och ben kvar) och fortsatte sen i lite mera sansad takt.
Första uppträdandet jag tyckte var bra var Miss Li. Väldans uppåt och, i brist på bättre ord, livsbejakande. Synd bara att de inte drog ner diskanten lite eftersom kvinnan har en oerhörd röstresurs. Men bra var det. Kul att de andra verkade gilla det trots att de inte hört henne tidigare.
Miss Li och bandet (förutom trummisen som inte syns)
Och sen vid 21:00 så kom han..
Mannen som jag väntat på. Lasse klev upp på scenen och lirade så det stod härliga till. Lite nytt men också mycket gammalt och härligt. Mycket allsång blev det. Ont i halsen hade jag redan och det här hjälpte väl inte att göra det så mycket bättre antar jag. Men å andra sidan så vet jag inte när jag kommer att få se honnom igen så va fasen. Fredde var lika insatt i texterna som jag och "sjöng" glatt med i alla låtar. Vi hade lyckats få grymt bra platser nära scenen. Det var bara några tjejer som störde. De hade kalasat lite för mycket innan tror jag. En av dem började plötsligt slåss med en kille, blev bortburen av sin kompis, och så var allt bra igen. Killen stod mest och såg förvånad ut.
Lasse är som bekant inte mellansnackets okrönte konung men de gånger han sa något så lyssnade publiken och var näst intill saliga. Den mannen kan vara så oerhört självutplånande. Tror det är en del av hans charm. Två gånger råkade han sjunga fel i texten på "Solen i ögonen" tror jag att det var... och alla älskade honnom ännu lite mera för det. Karln är mänsklig, wunderbar.
Duetten med Miss Li var så vacker... Kan inte säga mer om det. Såg honnom i Fyrishov förra året på "Daugava-turnén" då han framförde den med Anna Stadling. Vet fortfarande inte vilken av versionerna som är vassast.
"Elden"
Lasse rockar på
Miss Li och Lasse "Om du lämnade mig nu"
Sen drog vi oss ner till Hb och fortsatte att festa. Ett helt lämmeltåg lämnade Gasklockorna. Det var så fullt med folk att det inte gick att cykla på gångvägen ens... Folk slutar liksom bry sig om ringklockor när det är flera än 20 pers ute och går samtidigt. Nåja. Vi mötte upp med Lina och knallade in. Riktigt kul hade vi. Någon betedde sig som en idiot men jag var inte förvånad. Jag var grymt jävla vuxen och gjorde inget av det som mitt inre skrek att jag verkligen borde göra. Hurra va' ja' e' bra! Rundade av kvällen på Mackedonkan och sen cyklade vi hem.
Dagen efter spenderades dels i Karins soffa och dels på en båt. Efter något knapphändiga väginstruktioner befann jag mig på utgångspunkten för lite eftermiddagsunderhållning. Buskul att åka båt, det var ju inte igår direkt. Och fort gick det också där det inte var allt för grunt :) Vi lade till vid en brygga och blev upphämtade med pickup. Därefter satt ett glatt gäng på flaket och skumpade i ca 5 km tills vi var mitt ute i skogen. Där var det nån slags folk-racing fest. Jag har ingen aning om vart vi var någonstans men alla verkade glada och entusiastiska.
Eftersom den som ansvarade för min sängplats blev lite...tja vad ska man säga...frånvarande med jämna mellanrum och jag inte riktigt litade på att jag skulle komma hem så hamnade jag på Hb.
Jag tror inte att någonting blev som det skulle den dagen. Direkt onöjd med det resultatet men aja, så kan det gå.
Träffade iaf Anna och hennes andra hälft där och det var kul.
Söndagen var ruskigt oproduktiv. Käkade frukost på Max och kollade på film hemma hos Matte. Höjdpunkten var väl när vi åkte från Max och hem till honnom och sladdade loss i alla kurvor och rondeller...och låg i 190 blås på motorvägen. Naughty naughty men fan så kul. Killen pysslar med Drifting så det var ingen fara.
Ojojoj, nu ser man till och med några blåa strimmor av himmlen mellan molnen.
Helt plötsligt känns allt lite bättre igen.
Rundar av här med några kloka ord angående, jaaa, alkohol:
"Det värsta är inte baksmällan. Den verkliga persen börjar när gårdagens sanningar börjar rullas upp för en."
Pöss på er
Trötter nu
När jag kom ut från gymet så hittade jag Mia, Martin och Matilda på parkeringen. Stod och pratade jätte länge och uppdaterade läget. Och så har jag blivit medlurad på body-pump på torsdag. Kan nog bli kul. Har aldrig varit på det tidigare men va fasen... Kan Martin så kan jag (hoppas att jag inte säger för mycket nu).
Det ska bli så kul att gå och se Lasse igen. Ååååh, kan det inte vara fredag nu istället!
Sen blir det nog lite HB med Karin. Jörgen sa att han skulle haka på så vi får se hur det blir. Karin har lite kompisar som ska dit så vi kanske blir några stycken.
Hoppla, fick just ett sms från partycentralen. Förfesten är planerad och jag har bllivit utsedd att se till att vätskekontrollstationen inte är torrlagd. Det ska jag nog klara. Man har ju semester. Tänkte även försöka ta mig till en skomakare och klacka om ett par skor imorgon också.
Men nu får det vara nog för ikväll.
Pöss!
Hummm
Semestern ja.
Jo när jag öppnade balkongdörren (på markplan) hördes dunka-dunka musik.
-Kul, tänkte jag, undrar vart den kommer ifrån.
Så jag lutade mig ut över räcket och insåg snabbt att det komm ifrån våran hotellbar.
-Wtf? Har vi go-go dansare i baren?
Svar ja!
Varje kväll hade vi ett gäng kalvbenta go-go dansare som hängde omkrign i baren. Man måste ju bara garva åt det. De var de mest uttråkade tjejer som jag någonsin sett. En av dem såg ju direkt lidande ut. Det var inte många av hotellets kvinliga gäster som satte sig i baren heller. Kan ju ha något med de näst intill nakna tjejerna att göra. Några barnfamiljer satt så långt ifrån baren man bara kunde komma och såg nååågot besvärade ut. Dessutom hade vi en inkastare. Han måste ha tyckt att han gjorde en väldans bra insats med att få in några fler tjejer till baren innan han fattade att vi bodde på hotellet och inte hade mycket val annat än att gå där hehehe. För att ytterligare höja känslan av stil och klass så stod en stor neonskyllt utanför och upplyste alla om att runt hörnet så låg strippklubben, jajjamensan.
Men jag såg inget av bråkigheten och allt sånt som man läst om i tidningarna där hemma. På hela semestern såg jag bara ett bråk och det var väl inte nåt bråk heller, det var mera ett gruff på en klubb.
En kille som jag döpt till "Ryggen" var med och gruffade. Han var den sortens kile som Magnus Uggla måste ha tänkt på när han totade ihop "IQ". Namnet fick han eftersom jag inte en endaste gång under hela semestern såg honnom med annat än bar överkropp. Varken på dagen eller kvällen. Visst såg han bra ut, hade spenderat många timmar på gymmet och gaddningen han hade på ryggtavlan var snygg men det hela fick liksom ett egenkärt och patetiskt sken. Det hade varit så mycket roligare om han hade haft något innanför pannbenet och kunnat ha en konversation som sträckte sig liiite längre än -Ööööö...suuuupaa!!!! Men icke. Suck, är det bara jag som tycker sånna gräbbs är sorgliga???
Anyways, var iväg till Nessebar också. Typ Gamla Stan. Det var helt ok. Mycket små krokiga kullerstensgator och fina små hus. Var och käkade på en mysig resturang som låg precis vid sluttningen mot havet. Måsarna låg och seglade på vindarna precis utanför de öppna fönsterna, bara någon meter brevid oss. Maten var helt ok med. Vem hade trott att Kött, strips och vaniljsås kunde funka ihop??? Inte jag iaf. Det enda som jag tyckte var lite jobbigt var alla gammla tanter som ville sälja halsbans och annat krimskrams.
Jag tycker det är irriterande när jag har sagt "Nej tack" och går därifrån och tanterna följer efter, rycker mig i armen och fortsätter babbla på bulgariska, vilket jag uppenbarligen inte förstår ett jota av. Och när man blir av med en (som står och muttrar och svär) kommer nästa.. Madame, madame, madame.. Embrace it with love and let it go...
Inte det lättaste alla gånger.
Åkte även ut till en vattenpark en av dagarna. Där spenderade jag sex timmar med att åka vattenrutchbanor i trevligt sällskap. Tyvärr finns inga bilder från den dagen eftersom varkan jag eller den som jag åkte med visste hur det såg ut på värdeskåpsfronten. Och ingen av oss var villiga att riskera att respektive kamera blev snodd eller förstörd. Men som jag sa till den jag var där med:
"Vi får försöka minnas den här dagen ändå"
Jag vet att jag kommer att göra det :)
På personalfronten på hotellet fanns det utrymme för förbättring kan man väl säga. När man ska hem brukar det finnas något anslag uppsatt eller stå i nån pärm när man ska hem. Representanten eller receptionen ska väl fylla i det antar jag. När vi kl 18.00 kvällen innan vi ska åka tittar i den där jäkla pärmen för, jag vet inte vilken gång i ordningen, så står det fortfarande ingenting där.
Jag hade pratat med några andra svenskar som sa att receptionisten inte hade varit direkt hjälpsam när de hade frågat om hjälp att ta reda på busstiden. Så jag tänkte att jag kanske hade mera tur än dem. Så jag frågar lite försynt och artigt om hon skulle kunna hjälpa mig att ta reda på när bussen kommer och plockar upp oss dagen efter (efterom hon ändå satt och läste skvallertidningar och smsade).
Jag fick till svar att det får jag faktiskt ta reda på själv.
-Jaha ja, tack för den passningen. Serviceyrket kanske inte är heeeelt rätt för dig vännen. tänkte jag.
Så när jag pratade med svenskarna igen lite senare på kvällen så sa de att de hade frågat receptionen om hjälp igen och fått till svar att någon annan skulle ringa och ta reda på alla detaljer och sköta den biten.
Denna någon var då alltså jag, trots att jag bannemig inte lovat nånting utan blivit tillsagd att sköta det själv. Fnys!
När jag gick förbi receptionen nästa gång ropade hon på mig och begärde att få veta när bussen gick. Något trött på hennes attityd svarade jag:
-Öööuuu, inte vet jag. Nångång i morgon antar jag...typ.
Oj så sur hon blev!!! Men jag tycker faktiskt att hon får skylla sig själv lite grann.
Behöver jag skriva att bussen dagen efter självklart var sen och att vi utan någon anledning stannade mitt i vägen i 20 min och innan dess stannat vid ett hotell i flera minuter där vi inte ens skulle hämta upp någon. Jag har en känsla av att det var våran representants organisationsförmåga som brast lite igen...för typ 100:e gången. Hade hon bara inte varit så fruktansvärt ointresserad utan åtminstånde försökt se ut som om hon engagerade sig lite grann hade både jag och Nilla och resten av semesterfirarna kunnat haft överseende med mycket.
Hehe, tips till dig som vill till Bulgarien:
1, Bo inte på Astoria (såvida du inte får betalt)
2, Undvik Almatours.
På det hela taget var det en bra semester. Vädret var soligt och varmt, fastän det kunde ha varit några flera plussgrader på kvällarna. Stranden var fin och vattnet var salt. Hotellets läge var underbart allt annat var uselt, hahaha, ja nästan iaf. Jag kommer aldrig att förstå hur i hela friden de har lyckats sneaka till sig tre stjärnor. Max två ska de ha och då är ena stjärnan för läget.
Men nu kommer (förhoppningsvis) lite bilder från semestern...
Aldrig mera!
Hotellet från entré sett... och våra väskor
Nyvaken och såååå med i matchen...not!!!
Ok, ser helt galet ut men jag sitter och pekar på de glidflygande måsarna. Bilden är från Nessebar
Ah. Där! Måsar!
Nilla
Hotellet from boulevarden sett
Baren utifrån...
...och innifrån.
Vårat tak som håller på att ramla sönder...
Våran snygga och tomma minibar, från sin frächaste sida...utsidan
Skylten by day...
...och skylten by night!
Var och såg Dj Sash också. Riktigt kul faktiskt :)
Tillbaka i verkligheten igen
Jodå, efter en vecka i den alternativa världen så är man tillbaka igen.
Så mycket kan man ju säga om semestern...det fanns utrymme för förbättringar hahaha.
Det började med att incheckningen var över 40 min sen. I flygplatsvärlden är det ganska mycket. Aja, vi kom ombord på planet och satte oss på våra platser. Då märkte vi att vi, som checkat in som nr 2 i kön, blivit uppsplittade och satt på varsin sida om gången. Hummm, ok inga probs vi satt ju på samma rad iaf...på raden bakom nödutgången. Inte sååå glad över det men men.
Så man börjar kolla runt lite och upptäcker att Exit skylten är upptejpad med McGyver tape. Nu börjar väl en föraning om resten av resan att krypa in i bakskallen. . Vi satt och snackade ganska mycket och eftersom de hade delat upp oss fick vi ju luta oss över mittgången. En diskret harkling är ju nog för att man ska flytta på sig, åtminstånde är det nog för mig. Detta var ni inte något som cabinpersonalen begagnade sig av. Istället slog hon till Nillas axel med handloven och gav henne ett giftigt ögonkast. Tur för henne att det inte var mig hon lappade till...eftersom det förmodligen kunde ha fått en helt annan reaktion än Nillas übersvenska "oj förlåt att jag finns och andas". Sen kommer den lilla häxan..eh raringen och fräser åt Nilla och de två andra att de ska lägga upp sitt bage i o/h compartment. Och sen vänder hon sig om, spänner ögonen i mig och stirrar. Sen händer inget mera. Så jag frågar lite lättsamt om hon vill ta min väska med...oj så sur hon blev. Ok, pushback i någotsånär i tid och sen gick det ganska smidigt.
Vi hoppar över allt som hände därifrån tills dess att vi låste upp hotelldörren...
Den lukten som slog emot oss var ju inte rosor och lavendel precis. Efter att ha öppnat garderober och lådor bestämdes snabbt att vi INTE skulle packa upp våra väskor. Det luktade unken gammal källare.
Sen stod våra sängar ihop så vi hade en jätte säng ihop. Eftersom Nilla kastar sig hit och dit när hon sover så fick vi försöka flytta om lite. Inte helt lätt eftersom allt satt på skenor i väggen. Men ger man sig attan på det så går det, som flickan sa.
Jag skulle flytta på tv:n - antennkabeln låg lös med avskalade kablar
Taket - fuktskadat
Balkongräcket - fd gult, numera genomskinlig vit färg på halva räcket
Kylskåpet - rostigt
Städningen - tja, vi kunde inte gå barfota inne eftersom man blev aldeless svart om fossingarna då.
Elektriciteten - kaputt två gånger.
Liite annoying när man kommer hem kl 04:00 på morgonkvisten och det inte finns något ljus, eller nån fläkt. Killen i receptionen skulle ha gjort mera nytta om han hade varit gjord av kartong. Han följde med och började trycka på lysknappen 10-15ggr.
"Hummm, ja fortsätt med det där. Elektriciteten gömmer sig säkert bara för dig"
När inte det lyckades började han öppna garderober och lådor..
"Jaha, du tror den leker kurragömma med dig... Tror du förlorar grabben"
Hur som hällst så muttrade han fram nåt om meistro och klockan åtta. Jag tog det som att vaktmästarn skulle komma kl 08:00. Jag förhandlade mig fram till att han skulle komma kl 12 istället och inte om fyra timmar.
Blev ju inte så jätte glad när jag kom hem efter 18 och vi fortfarande varken hade lyse eller air condition. Fatta hur det luktade i rummet. Samtal med den inte fullt så kapabla receptionen som insisterade på att det var lagat.
Förklarade att det var trasigt igår med och att det lagades men att det gick sönder tidigt på morgonen och att det skulle lagas och bla bla bla.
Aja, vaktmästarn kom med mig till rummet, började trycka på knappen för att sen flytta takplattorna. Han pillrade lite på något som jag antar var ett proppskåp eller nåt där uppe och så funkade lyset och allt annat plötsligt.
Glada i hågen tackade jag och Nilla men allt vi fick var ett grymtande och en blick som sade:
"Fan va ni är dumma i huvet som inte fattade att det var så man skulle göra...idioter!"
En stor del av takplattan gick sönder när man höll på och joxade men det var liksom inte hans problem. Sen stormade han därifrån...och kvar stod vi som fån...och kunde bara garva åt det absurda.
Sen var det liksom nerförsbacke därifrån hahaha.
Men det tar vi nästa gång för nu är det Criminal Minds och jag ska sitta och dräggla och drömma ett tag
