Almas tankar

Idag vaknade jag riktigt tidigt. Jag har hunnit byta sängkläder, tvätta två maskiner tvätt, hängt och vikt tvätt också för all del samt plockat ut diskmaskinen. Och nu då??? Jag känner mig rastlös. Vansinnigt rastlös. Jag vet inte vad jag ska göra av mig själv. Det måste väl vara ett friskhetstecken va?

 

Hoppas det. Nå, solen lyser, himlen är blå och temperaturen har letat sig upp över nollan. Kanske är idag dagen som jag trotsar min självpåtagna isolering. Det känns som så just nu. Måste försöka fixa ihop lite musik i ipoden först bara. En vacker dag behöver ett soundtrack.

Inget gym för mig idag inte. Jag är fortfarande krasslig. Igår så kom det en totaldipp vid 18-tiden och jag fick feber. Inte bara feber utan Mördarfebran, true story! Det var bara att krypa ner mellan lakanen trots att klockan bara var 20:30 på en fredagkväll och det var ledig helg och allt. Hade jag haft täckning i sovrummet så hade jag åtminstånde kunnat ta med datorn men sån tur har inte jag. Räcker det att köpa en ny router tro för det är jäkligt störande att inte kunna gå omkring vart jag vill i huset med datorn. Snacka om i-lands problem va :)

 

Nå, ingen dator men väl en mobil. Visserligen är knapparna (!) lösa och täckningen och hastigheten är helt åt helsike men man tager vad man haver. Fick sympatier och sällskap på fejan av några vänner. Vansinnigt bussigt av dem att hålla mig sällskap och muntra upp mig när jag mådde som sämst. Hygglo lixom.

 

Att det helt plötsligt skulle dammsugas och stökas var väl iof mindre skoj där i feberdimman. Men hade i ärlighetens namn varken kraft, ork eller lust att dra saken till sin spets. Lika lite uppskattades snoozzningen kl 06:00 imorse men men. I'm a tree, I can bend.

 

Nu ska jag försöka peta i mig lite föda. Har varit vaken sedan 06:00 och klockan är nu 13:00. Börjar bli dax för frulle. Igår fick jag ju i mig två rostade mackor och sen en tallrik fil innan sänggång men idag ska det nog gå bättre med maten. Just ja, jag tassade ju upp vid 06:00 och drog i mig en proteinshake och lite kolhydrater ju. Jamen då är det inte så synd om mig. Nä, frulle nu och så lite True Blood för sällskapets skull, mums.

Vilken helvetisk natt det var inatt. Fy tusan! Nog för att jag brukar frysa men det här saknade motstycke. Satt och skakade i sisådär sex timmar. Frös så mycket att det kändes som nålar i ryggen så fort tröjan kom i kontakt med huden. Smärtsamt och riktigt jobbigt.

 

Efter de där sex timmarna hände det något och kroppen svängde totalt. Istället för frossa så infann sig en feberliknande värme. Det hettade från topp till tå och det var sååå skönt. Lite obehagligt men ändå så välkommet. Tankeverksamheten kom igång igen och kroppen började fungera relativt normalt. Den verbala kommunikationen kom igång den med så smått. Tacksamt nog avtog den inre brinnande hettan lite på morgonkvisten så det gick fint att somna när jag kom hem, eller tja inte sämre än vanligt iaf.

 

Nu sitter jag och fryser och det det sticker i ryggen igen och runt njurarna. Om jag kan hålla mig för skratt? Jorå sörru. Inga problem. Tanken som föresvävade mig tidigare, att gå ut på en promenad i solen, känns mindre lockande nu när temperaturen sjunker både ute och inne och solen gått i moln.

 

Men den alternativa planen, varm dusch och en brasa i kaminen börjar låta bättre och bättre. Det här med träning får jag ta igen imorgon istället. Allt går att anpassa och det är alltid nån stackars jävel som har det värre än jag själv.

 

/Fröken frusen

Det här var väl ändå förbaskat onödigt! Snö, nu, i november. Ta nu inte det här på fel sätt. Jag tycker om snö, den är visuellt vacker. Det är bara skotta skiten, halka på isen och den förbannade kylan som jag inte gillar. Jag är fan inte byggd för det här klimatet, pardon my french.

 

Jag var ju ute och gick idag och då var det soligt och visserligen svalt men helt ok. Kan väl inte påstå att jag är helt nöjd med rådande situation...alls. För fem öre liksom. Men det är väl bara att bida sin tid. Någon gång måste det ju smälta och försvinna. Undrar om det är ok att jag går i ide tills dess?

Nu har veckans träningsregim kommit igång igen. I måndags blev det ett mellanting av pw och promenad, tisdag innebar nedmontering av studsmattan så det blev som sagt bra många vändor upp och ner för berget, och idag blev det ett träningspass på gymet med fokus på överkroppen.

 

Tja, det är några dagar kvar av veckan så vi får väl se vad jag kan knåpa ihop. Jag känner tillförsikt och en viss entusiasm för att det här, det kommer att gå bra. Och bara som ett litet kvitto på att det går bra: mina nyinköpta jeans är snart förstora. Eller snart och snart. Jag kan ta av mig dem utan att knäppa upp dem.

Har just fått nacken masserad igen och jäääävlar så det bränner! Counterpain gör verkligen jobbet, ojojoj! Men det känns bättre iaf. Jag är fortfarande stel som en pinne men det känns som sagt mycket bättre.

 

Idag har jag plockat ner och ihop studsmattan, nästan helt själv. Jag är grym på såna saket :) Mycket nöjd med min insats även om jag klantigt nog ställde ner foten rakt i en maskerad vattenpöl. Klantfia? You bet!

 

Träningen har restat den här veckan men imorgon så ska jag ta tag i den igen. Upp tidigt och göra bot och bättring. I måndags fick jag visserligen ihop en promenad men mer än så blev det inte. Nåja, veckan är inte slut än.

Det har varit en underbar ledighet. Har kännt mig glad och positiv i flera veckor och vetefan om jag inte känt mig lite lycklig också. Jag har varit duktig och hållt i med träningen och känt mig lite extra duktig eftersom jag börjar märka av förändringar. Jag har löst problem och fixat. Sträckt på ryggen och kännt mig betydligt längre än mina 163cm. Känt bröstet fylllas av stolthet över beröm för saker jag tydligen gjort bra. En fullkomligt underbar känsla. Första dagen tillbaka på jobbet har varit precis lika bra som alla andra. Gänget är fantastiskt, som alltid.

 

Och sen bara slår det om. Som att gå in i ett emotionellt kylskåp. Entusiasmen som bortblåst, slagen till marken. Åter igen besviken och liten.

 

Bara att ta nya tag kanske, men just idag så orkar jag inte. Får iaf fikabesök strax och sen blir det en promenad för att rensa.

Ännu en underbar höstdag. Superhärligt! Efter en lugn frukost tänkte jag dra igång dagen nu. Det är lite på listan att göra om vi säger så.

Först blir det en sväng till gymet, sen mata lite fiskar, tänkte slå till på en ansiktsmask och fixa naglarna också fast det får nog bli efter att jag har planterat om alla blommor i urnorna utomhus. Såg att det var 0,0 grader inatt så nu kan jag inte vänta längre.

Sen då, jooo jag har köpt nya gardiner till sovrumet så de ska strykas och hängas upp och så blir det gardinbyte i ett sovrum till. Någon maträtt ska väl också tillverkas så jag lär handla efter gymet med. Med lite tur så kanske det finns några soltimmar kvar så kan jag gå ut och njuta lite av det fina vädret på en promenad idag med. Vi får se vad som händer. Mmmm, bäst att sätta fart nu.

Du då? Helgar du också vilodagen?

Idag blev det en långpromenad i det underbara höstvädret. Vilken kanondag! Sol och värme och lite vindar. Tre timmars promenad blev det, here there and everywhere. Jag skulle gärna ha varit ute längre men det börjde kurra i magen så det var bara att pallra sig hem.

 

Och så har det gått tio år igen då. Det "firar" vi med ett nytt körkort. Så nu är jag inne på nr3. Fast det är inte för att jag är så vansinnigt gammal utan för att min plånbok blev stulen för några år sedan.

 

Åh vilket litet helsike det var att styra upp allt med kontokort och allt sånt. Jag bodde nämligen i England då så det blev lite joxigare än vanligt med alla svenska kort. Lite lustigt att det här är det första körkortet som är fixat i Sverige. Mitt första körkort fick jag när jag bodde i Tyskland så där var det lite meck med handlignar och fotografier som skickades hit och dit mellan Sverige och Tyskland. Samma med #2 då det första blivit stulet.

Åh, de här kläderna var ju hur mysiga som helst. Känner mig som ett jättestort gosedjur i dem.

 

Igår blev det tack och lov lite uppehåll i regnandet så då var det bara att gå lös på rabatterna och gräva ner alla lökar och sånt jag fått. Det tog ett bra tag och att jag kört ett tungt pass på gymet underlättade väl inte precis. Men jag tror nog att det kan bli bra ändå det här.

 

Jag har just fått gosigaste mysdressen av världens bästa mamma! Är i full färd med att inviga den nu. Got a good feeling about this :)

 

Idag blev det en galet seg och sen dag för min del. Vad har hänt? Jag som brukar, tja kanske inte skutta upp men, åtminstonde känna mig beklämd om jag inte får gå upp ganska direkt. Men nu kan jag ligga och dra mig länge länge. Skönt iof men mindre kul när man inser hur snabbt timmarna går.

 

Men dagen har hittills varit så himla bra. Strax efter elva fick jag frågan om jag ville med till världsmetropolen Vavd. Det var Roslagsterapeuten som var på utryckning till min gode vän och kollega-no-more Magnus. Eller rättare sagt till hans frus häst, Calibra. Självklart högg jag på det erbjudandet och en stund senare rullade vi iväg på, för mig, okända kringelkrokiga vägar. Tyckte att jag hörde en banjo på avstånd men jag kan ha haft fel.

 

Idag hade jag tänkt att jag skulle ha en vilodag med pyssel hemma. Meeen riktigt så blev det ju inte. Jag drog iväg till mamsen och fick en massa perenner med mig hem. De skulle ju ner i rabatterna på direkten var det tänkt men då kom det ett samtal. Jag blev ivägkallad till brottningshallen för lite träning.

 

Körde ett överkroppspass. Så det blev bänkpress, latsdrag, militärpress, skivstångsrodd, tricepspushdown med rep och slutligen bicepscurl med skivstång. Det kändes inte alls lika bra som det brukar göra. Jag får nog hålla mig till mitt vanliga gym. Mmmm, tänk om jag kunde få köra på mitt favvogym ♥ Men att åka till Englad bara för att träna, hah nä det får förbli en omöjlig dröm.

 

Nåja, all form av rörelse och träning är ju bra.

Om kroppen är villig så är det vanliga haket som gäller imorgon. Jag har med andra ord mycket att göra imorgon. Vi får se vad som blir gjort. Inga måsten här inte :)

Ok, här är en komprimerad version av inlägget som försvann. Är fortfarande lite smågruffig över det men aja, bara att släppa nu det :)

 

Idag har det gått med väldans fart. Jag har inte bara återupplivat blommor utan även vattnat hela gänget (de är jäklarimig inte bortskämda mina blommor), fixat två maskiner med tvätt, hängt och vikt tvätt som skulle räcka till ett helt fotbollslag (hur f-n kan en unge använda så mycket kläder på bara en helg eller rättare sagt två dagar????), lagat mat, diskat och dragit igång diskmaskinen med, vilket var den minst betungande uppgiften för dagen.

 

Men framför allt så har jag hunnit gjort om två rum. Ja inte fullt ut förstås men jag har plockat ur och monterat ner två skrivbord, flyttat på asen och meckat ihop dem själv. Mja, nästan iaf. Sambon fick hjälpa till att flytta dem för husfridens skull. Kan själv men det uppskattas icke pga tja, jag vet inte...reprisken tror jag. Kan väl inte påstå att han hjulade av lycka precis över chansen att få hjälpa till. Men jag tyckte gott att han kunde donera fyra minuter av sin tid när jag gör allt annat. Särskillt när det är för E's skull jag gör det. Aja, anyways.

 

Jag tyckte att det blev kanonbra och jag tror att en liten tjej kommer att bli mycket nöjd. Nu ska jag bara stryka de nya gardinerna jag har skaffat, sätta upp dem och ställa dit nya blommor i nya fina krukor.

 

I torsdags for vi då ut till Enholmen för att tillbringa lite kvallitetstid med skiftlaget och för att fira sista kvällen med Magnus. Vädrets makter var helt på våran sida när vi åkte dit. Till Enholmen tar man sig enbart med båt så bilarna lämnades på landbacken medans vi blev upphämtade med båt av Matte.

 

Idag har jag varit riktigt duktig tycker jag. Jag tog mig ner till gymet och precis när jag gick in så började den underbara och sällsynta solen att lysa. Tyckte att jag var hur stark som helst som gick in i den fönsterlösa lokalen ändå.

 

Idag var det underkroppen som fick sig en omgång. Det blev knäböj, marklyft, benpress, sittande benspark och lårcurl. Jag överaskade mig själv med ett bättre resultat i framförallt knäböj men även marklyft än tidigare. Det kändes grymt bra! Sen blev det en timmes cardio som fördelades mellan crosstrainern och löpbandet. Jag började känna av foten igen så det blev rask promenad i uppförsbacke istället för löpning på bandet.

 

Nå, det där med löpning ligger ju officiellt på is till våren meeen det vore ju trevligt att lite sporadiskt kunna visa för sig själv att man klarar av det. Aja, inte idag iaf.